Planprocessen för översiktsplan

Processen kring översiktsplanering har inget tydligt start- eller slutskede utan är ett arbete som sker kontinuerligt.

En schematiskt figur över planprocessen vid översiktsplanering

Figur över planprocessen vid översiktsplanering: Boverket (2023). Process för översiktsplanering och strategisk miljöbedömning. Hämtad 2025-01-22 från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/processen-for-oversiktsplanering/

Översiktsplanen ska visa hur kommunen kan utvecklas hållbart och i avvägningen mellan olika allmänna intressen är det valet som är mest miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart som ska vara styrande. Den strategiska miljöbedömningen är en del av arbetet med att ta fram en hållbar översiktsplan. Miljöbedömningen är reglerad i miljöbalken och ska ske löpande under processen med att ta fram en översiktsplan, vilket i ovan figur representeras av den högra loopen (Upprätta & ändra planen).

Förutom processen med att upprätta eller ändra översiktsplanen (den högra loopen) så ingår det att i processen med översiktsplanering att genomföra och följa upp översiktsplanen.

Ett sätt att illustrera processen på är så som Boverket har valt att göra (se figur ovan). Figuren visar processen som en liggande åtta med en ytterligare loop i den vänstra delen av åttan, som ska symbolisera att genomförandet av åtgärder kan ske under en längre tid, innan processen går vidare till steget ”Ta fram en planeringsstrategi”.

En del i den kontinuerliga översiktsplaneringen är att kommunen varje mandatperiod ska anta en planeringsstrategi. I planeringsstrategin gör kommunen en bedömning av den senast antagna översiktsplanen och säkerställa att den överensstämmer med de övergripande politiska målen för kommunens mark- och vattenanvändningen.

Ett naturligt led i den kontinuerligt bedrivna översiktsplaneringen är att löpande följa upp och utvärdera översiktsplanens effekter.

Planeringsstrategin ska antas av kommunfullmäktige under de två första åren efter ett ordinarie val. Om en ny översiktsplan har antagits inom samma tidsperiod behöver kommunen inte anta en planeringsstrategi också. Östra Göinge kommuns planeringsstrategi antogs 2023-12-14 och Östra Göinge kommuns Översiktsplan antogs 2019-12-19.

I planeringsstrategin som antogs 2023 så är bedömning att kommunens översiktsplan (antagen 2019) tillsammans med det tematiska tillägget, LIS-plan (antagen 2022), fortfarande är aktuella.

Planeringsstrategin är i sig själv ingen ändring av översiktsplanen utan ska enbart tala om vad kommunen ska fokusera på i översiktsplaneringen och om det finns delar av planen som behöver ses över.

Nedan finner du mer information om:

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 25 §

”En översiktsplan är aktuell från det att planen har fått laga kraft eller kommunfullmäktige har antagit en planeringsstrategi enligt 23 § och fram till 24 månader efter nästa ordinarie val, om inte fullmäktige i en sådan strategi har bedömt att planen helt eller delvis inte är aktuell.

En översiktsplan upphör att vara aktuell när den tid som anges i första stycket har löpt ut, om inte fullmäktige innan dess antar en planeringsstrategi. Lag (2020:76).”

Arbetet med att upprätta eller ändra en översiktsplan påbörjas med andra ord när kommunen ser att översiktsplanen i delar eller i sin helhet inte längre överensstämmer med de övergripande politiska målen för kommunens mark- och vattenanvändning och/eller att den behöver uppdateras för att tillgodose ett visst allmänt intresse eller detaljeringsgraden för ett visst område.

Under detta skede har Länsstyrelsen bland annat i uppdrag att ge stöd och råd om allmänna intressen och tillämpningen av PBL samt tillhandahålla planeringsunderlag.

Vilka delar av översiktsplanen som behöver ses över ska framgå av kommunens senast antagna planeringsstrategi.

Läs mer om planeringsstrategi och processen för översiktsplanering:

Samrådet, så som det ses i lagens mening (Plan- och bygglagen) inleds redan vid den första tidiga dialogen, delas oftast in i flera olika etapper och avslutas när samrådsredogörelsen är skriven.

  • Det är praxis att kommunen bjuder in till medborgardialog i ett tidigt skede, med fördel innan några ställningstaganden är gjorda. Detta gör att kommuninvånarnas kunskap, erfarenheter och behov kan ligga till grund för och väsentligt förbättra beslutsunderlaget.
  • En strategisk miljöbedömning är ett verktyg som kan underlätta framtagandet av planförslaget. Undersöknings- och avgränsningssamrådet för den strategiska miljöbedömningen sker oftast i ett tidigt skede av samrådsfasen, det vill säga innan kommunen har sammanställt planförslaget.
  • Under översiktsplanearbetet så sker ofta avstämningar kring enskilda frågor med tillexempel olika myndigheter och organisationer som berörs av planen.
  • För att samla ihop arbetet så är det praxis att avsluta samrådsfasen med en remiss av planförslaget där så många som möjligt bereds tillfälle att ge synpunkter på det sammanvägda förslaget. Handlingen är då ute på remiss i cirka 2 till 3 månader.

Under den tid som planhandlingen är ute på remiss så ska länsstyrelsen, regionen och berörda kommuner höras och kommunens medlemmar, andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget ska kunna delta i samrådet.

Länsstyrelsen har i detta skede särskilt i uppdrag att samordna statens intressen och verka för att vissa specifika frågor beaktas och medverka vid avgränsningssamråd om miljökonsekvensbeskrivningen.

Samrådsskedet avslutas därefter med att samtliga inkomna synpunkter under samrådsskedet sammanställs i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen ska det gå att utläsa om synpunkterna tillgodoses i planförslaget. Synpunkter som inte har kunnat beaktas bör särskilt framgå samt motiv till detta. Samrådsredogörelsen ligger därefter till grund för och motiverar planförslaget och ska sedan finnas tillsammans planförslaget.

Läs mer om samrådet på Boverkets hemsida:

Efter att samrådet avslutats så är det dags genomföra de förändringar i planhandlingen som samrådsredogörelsen har föranlett. Beroende på omfattningen av de inkomna synpunkterna så kan planförslaget och den strategiska miljöbedömningen åter behöva förankras internt, innan ett reviderat förslag kan presenteras för politiken. När beslut om att skicka ut förslaget på granskning har tagits av politiken så ställs handlingen ut på granskning i minst två månader.

Kommunen ska så kallat ”anslå” kungörelsen på kommunens anslagstavla och införa den i en ortstidning som exempelvis Kristianstadsbladet innan granskningstidens början. Synpunkter på planförslaget ska inkomma skriftligen under granskningstiden.

När planhandlingen varit ute på granskning ska kommunen skriva samman alla inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. I granskningsutlåtandet ska det gå att utläsa om synpunkterna tillgodoses i planförslaget. Synpunkter som inte har kunnat beaktas bör särskilt framgå samt motiv till detta.

Om planförslaget behöver ändras väsentligt efter granskningstiden, ska kommunen ställa ut förslaget på granskning på nytt.

I granskningen lämnar länsstyrelsen ett granskningsyttrande som alltid ska redovisas tillsammans med översiktsplanen. Om länsstyrelsen och kommunen har olika syn på något område, så ska det framgå på något sätt i planen.

Det är kommunfullmäktige som därefter fattar beslut om antagande av ny översiktsplan och av ändringar av översiktsplanen. Då en översiktsplan inte är juridiskt bindande kan inte själva innehållet i översiktsplanen överklagas. Överklagan kan enbart ske på formella grunder, det vill säga om översiktsplanen inte har tagits fram på ett lagenligt sätt.

När översiktsplanen är antagen så är nästa steg att börja använda översiktsplanen. Det är i regel andra aktörer än kommunens översiktsplanerare som står för genomförandet, men hur en översiktsplan genomförs och används varierar från kommun till kommun.

Genomförandet av en översiktsplan kan vara allt från att ta fram planeringsunderlag som inte varit möjliga att prioritera i samband med framtagandet av Översiktsplanen. Det kan även vara annan typ av planering som detaljplanering eller arbete med att ta fram områdesbestämmelser. Det kan även handla om att förvärva mark, inrätta skyddade områden eller som stöd i bygglovsprövning och förhandsbesked.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
7 maj 2025