Planprocessen för detaljplan

Om kommunen anser att det är lämpligt kan planarbetet inledas med att ett planprogram tas fram. Ett planprogram tas fram för att översiktligt utreda förutsättningar och visioner. Planprogram görs ofta över ett större område och ger en struktur för bebyggelse, vägnät och grönytor. Detta område brukar senare delas upp till ett flertal detaljplaner.

När ett programförslag är upprättat skickas det ut på samråd där olika remissinstanser, fastighetsägare, boende och lokala föreningar får möjlighet att yttra sig om förslaget.

Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Programförslaget justeras och kompletteras vid behov.

Slutligen godkänns planprogrammet som ett underlag för fortsatt planering men är ingen bindande handling.

När ett beslut om planuppdrag finns påbörjas ett planarbete där information samlas in och ett första planförslag på utformning skissas fram.

När ett färdigt förslag finns skickas det ut på samråd där olika remissinstanser, fastighetsägare, boende och lokala föreningar får möjlighet att yttra sig om förslaget. Samrådet pågår oftast mellan två-fyra veckor beroende på förslagets omfattning.

Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där de synpunkter som framförts under samrådet redovisas. Planförslaget justeras och kompletteras vid behov.

När samrådet är klart och förslaget har justerats efter eventuella inkomna synpunkter skickas förslaget ut på granskning där olika remissinstanser, fastighetsägare, boende och lokala föreningar får en ny möjlighet att yttra sig om förslaget.

Granskningen pågår oftast mellan två-fyra veckor beroende på förslagets omfattning. Den som inte skriftligen framför sina synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen.

Efter granskningen upprättas ett granskningsutlåtande där de synpunkter som framförts under granskningen redovisas. Planförslaget justeras och kompletteras vid behov.

När planförslaget anses vara klart inför ett antagande är det kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen som antar detaljplanen. En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

Efter att beslutet om antagande har publicerats på kommunens anslagstavla underrättas de som haft synpunkter, och inte fått dem tillgodosedda, om beslutet och hur ett överklagande går till. Överklagandetiden är tre veckor. Väljer någon att överklaga så inleds en överklagandeprocess som leder till att detaljplanen antingen får laga kraft eller upphävs.

Länsstyrelsen kan också på eget initiativ besluta att upphäva beslut om antagande av detaljplan.

Beslutet att anta en detaljplan får laga kraft när tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat, när länsstyrelsen beslutat att inte överpröva kommunens antagandebeslut eller när överklaganden avslås i de högre instanserna. Planprocessen är då avslutad och genomförandefasen inleds.