Detaljplaner och områdesbestämmelser

Detaljplanen reglerar vad som är allmänna platser (exempelvis gator, torg och parker), kvartersmark (exempelvis bostäder, affärer, industrier och kontor) och vattenområden samt hur dessa ska användas och utformas. Exempelvis kan den reglera hur stora eller höga husen får vara, hur långt det får vara mellan hus och tomtgräns och om någon har rätt att dra fram ledningar över någon annans mark.

Detaljplanen gäller tills den antingen upphävs, ändras eller ersätts av en ny detaljplan. Det är bara kommunen som kan upprätta, upphäva och anta (godkänna) detaljplaner. Detta kallas för det kommunala planmonopolet.

En detaljplan börjar gälla när kommunens antagandebeslut har vunnit laga kraft, alltså när tiden för överklagande gått ut och ingen har överklagat kommunens beslut att anta planen. Då har du en garanterad rätt att bygga enligt planen under planens genomförandetid. Genomförandetiden är på minst 5 och högst 15 år. Planen fortsätter att gälla efter att genomförandetiden har gått ut, men då kan den ersättas, ändras eller upphävas. Du hittar detaljplanens genomförandetid på plankartan.

Processen för en detaljplan kallas planprocess och regleras av plan- och bygglagen (PBL) med syfte att skapa ett bra beslutsunderlag och ge möjlighet till insyn och påverkan. Du kan läsa mer om planprocessen längre ner på denna sida.

Plan- och bygglagen, PBL, har som grundläggande förutsättning att den mark som tas i anspråk för bebyggelse ska vara lämplig för ändamålet. Lämpligheten kan prövas genom detaljplan, förhandsbesked eller bygglov.

Det är kommunen som avgör om, när och var en detaljplan ska tas fram. I vissa fall finns det även krav i PBL på detaljplaneläggning, det så kallade plankravet. Plankravet blir aktuellt vid prövning av förhandsbesked och bygglov.