Kulturhistoria och kulturarv

I landskapet runt omkring oss finns spåren av oss själva och av människor som har levt och verkar före oss. Fornlämningar, landskap och byggnader är delar av vår kulturmiljö. Med kultur menas här människans påverkan på naturmiljön.

Göingebygdens historia syns i både kultur och arkitektur. Under medeltiden var befolkningen så stor och välbärgad att flera gedigna stenkyrkor kunde uppföras. Dessa tjänade både som gudstjänstlokaler och som försvarsanläggningar.

I Östra Göinge kommun finns ett rikt och omfattande kulturarv av museer, kyrkor, industrihistoria, fornminnen och kulturmiljöer.

Kulturmiljöer

Hur bodde och levde folk förr i tiden? I Östra Göinge finns ett par fina exempel på bevarad bebyggelse som sätter fantasin i rörelse.

Wanås, 1400-talet och framåt

På Wanås slott finns en bra historisk utställning som skildrar slottets historia från dess rötter i 1400-talet, via snapphanekrigens 1600-tal och ända fram till nutid.

Sporrakulla och 1600-talet

Uppe på den fyrlängade Sporrakulla gård, strax utanför byn Sibbhult, kan man tänka sig tillbaka till 1600-talet och tiden när snapphanarna, knektarna som stred på danmarks sida, härjade i trakten.

Sägen säger att snapphanarna plundrade och brände ner alla gårdar i närheten och att Sporrakulla räddades genom att man tände eld på skogen runt gården för att förvilla.

Ballingstorp och 1700-talet

Ballingstorp är en av Göinges mest välbevarade boendemiljöer. I byn finns två äldre gårdar bevarade. Boningshuset på huvudgården är ett så kallat sydgötiskt hus (liksom Grimmatorpet i Broby hembygdspark). Ett sådant hus består av tre delar; en ryggåsstuga omgiven av två högloft. På huvudgården är stugan och det ena högloftet bevarat. Ballingstorp finns nämnt i ett brev redan 1532, men de bevarade byggnaderna är framför allt från 1700- och 1800-tal.

Broby hembygdspark

Broby hembygdspark är Skånes största friluftsmuseum, byggd på samma princip som Skansen i Stockholm och Kulturen i Lund.

Här finns arton gamla byggnader som tillsammans ger en god bild av olika bebyggelsetyper under 1700- och 1800-talen. Byggnaderna är inte enbart från kommunen utan kommer även från närliggande kommuner.

Grimmatorpet från 1708 är, liksom Ballingstorp, en sydgötisk ryggåsstuga med två loftbodar.

Senare byggnader är bland annat en liesmedja, en skvaltkvarn, en malttorka och ett så kallat krutproberahus från Torsebro krutbruk.

Rodatorpet och 1800-talet

1817 beordrade kung Karl XI bönderna i Högsma, Sporrakulla, Dalshult och Trollakulla att gemensamt bygga och utrusta ett soldattorp. Socknarna skulle tillsammans hålla en soldat, ett ”rote”. Truls Klave hette den första knekt som socknen hushållade för och han flyttade hit 1818. Systemet upphörde i början av 1900-talet men då hade fyra knektar hunnit bo och verka i Rodatorpet.

Backstugan

Backastugan ligger utanför Glimåkra och är ett utmärkt exempel på en enklare stuga från 1860-talet som uppfördes av August Nordqvist och har varit bebodd fram till 1960.

Drakaberga, sent 1800-tal och tidigt 1900-tal

När man stiger in på Drakaberga i Glimåkra (vid Trollabadet) sätter man sin fot i ett typiskt småbrukarhem från slutet av 1800-talet/början av 1900-talet. Den byggdes förmodligen redan i början av 1800-talet men inredning och miljö är senare än så, från tidigt 1900-tal.

1900-talet och industrins framväxt

1900-talet är industriernas framväxt. I snart sagt varje by i Göinge fanns små tillverkningsindustrier. I Knislinge var koncentrationen industrier mycket hög och Knislinge hembygdsförening har på Klockaregården ett industrimuseum som ger en god historisk skildring av bygden industrihistoria.